Handel Sverige – Kina

Jag äger ett par cigarettändare köpta i Kina, troligen från 1970-talet. Kulturrevolutionens signaturmarsch ”Östern är röd” spelas när locket öppnas.

De berättar en viktig historia om hur den globala handeln utvecklats och betydelsen för oss alla.

Industrialismen i Europa (och Nordamerika) utvecklades under 1800-talet med framför allt råvaror som producerades i koloniserade länder. De varor som levererades tillbaka till kolonierna medförde att industriländerna kunde få 100 arbetstimmar från kolonierna, för en timma av en arbetare i Europa. Kolonierna hindrades från att själva bygga upp en industri.

Efter världskrigen frigjorde sig kolonierna och startade sin industrialisering. Detta medförde att färdiga produkter för konsumenter nu gick att köpa för ett mycket lägre pris än om de producerats i Europa. Samtidigt krävdes en massiv uppbyggnad av produktionsresurser och kunskap i de forna kolonierna.

Sveriges industri hade goda förutsättningar då den inte skadats av krigen. Vi fick ett exportöverskott i dollar genom export av industriell utrustning till bl a Kina.

Konsumtionsvarorna blev genom produktion i lågprisländer mycket billigare än om produktionen skett i Sverige. Naturligtvis skapade denna inport stora vinster för företagen och människorna som var inblandade i handeln. Samtidigt slogs arbetstillfällen ut i västländerna.

Detta hanterades i den svenska modellen bl a genom ”den solidariska lönepolitiken”. Den innebar att löneökningar för arbetare i exportföretag hölls tillbaka.

Vi fick stora vinster då vi fick 100 kinesiska arbetstimmar för en svensk. Vinsterna fördelades genom lägre priser på konsumtionsvaror, men även med hög beskattning. Skatterna användes delvis för att fördela resurser till tjänstesektorn.

Den solidariska lönepolitiken innebar att de industriarbetare som förlorade arbetet i Sverige fick arbeten i det nya tjänstesamhälle som skapades. Tjänstesektorn fick löner som var i närheten av lönen i exportindustrin.

På 1970-talet, efter Mao Zedongs död, var Kina inne i början av sin uppbyggnad av industrin. Att producera cigarettändarna i Kina var inte det naturliga i detta skede av industrialiseringen. De är producerade i Japan resp Tjeckoslovakien!

Kina har sedan dess omvandlats till att bli en ledande producent av varor. I första skedet tillverkades enkla konsumtionsprodukter. Allt eftersom resurserna byggts upp har produktionen blivit mer sofistikerad. Det innebär att större och större del av utveckling och tillverkning sker i Kina.

Automatisering och användning av robotar ökar produktiviteten i hela värden, men mest i Kina och de utvecklingsländer där produktionen sker. När nu även medelklassen, i Sverige och hela västvärden, utsätts för konkurrens förändras förutsättningarna.

De varor och tjänster som vi ingår i vår export till Kina, måste i framtiden innehålla ungefär lika många arbetstimmar som de varor och tjänster vi importerar. För att klara detta måste på nytt bygga upp en konkurrenskraftig industri för en global marknad.