Jägare- samlare

I texterna refererar jag ibland till paleolitikum och jägare- samlaresamhällen. Det här är ett försök att dels ge en en bild av vad jag menar med detta, dels ta upp vad det betyder för hur vi fungerar som människor.

Paleolitikum startade när de människoapor (hominider) som är våra förfäder började använda stenredskap. Detta skedde genom släktet Homo Habilis (den händiga människan) 2,7 — 1,7 milj år före vår tid. Hjärnan växte med tiden och för perioden 1,7  — 0,3 milj år sedan benämner vi föregångarna Homo Erectus (den upprätta människan). Denna första del av vår historia utspelas i Afrika, men en del av Homo Erectus lämnar Afrika och når Asien och Europa. Neandertalarna är den europeiska grenen av denna spridning. Dieten är mer köttbaserad än tidigare och kosten kunde i ökad grad anpassas till stora förändringar. Habitat med stor andel växter eller stor andel kött fisk och skaldjur blev möjliga. Till detta bidrog att elden användes redan för ca 500 000 år sedan.(1)(2)

Tidsrymderna för denna utveckling är en mycket viktig faktor. Evolution kan beskrivas som en kombination av variation, selektion och arv.

Variationen är de mekanismer som gör att varje individ har lite olika egenskaper. Det kan vara styrka, snabbhet, uthållighet men även att slappna av och spara på resurser. Även mentala egenskaper som förmåga till planering, kommunikation och samarbete eller dominans undergivenhet ingår i individens egenskaper. Genetisk variation mellan individer uppstår genom sexuell reproduktion, men nya gener uppkommer huvudsakligen genom mutationer. Mutationer ger normalt egenskaper som är sämre ur anpassningssynpunkt, men ibland ger de fördelar. Selektionen verkar framför allt genom att sortera bort de mutationer som är negativa.

Selektionen innebär att det i varje generation föds fler individer än som kan överleva. Det är bara människan under det sista århundradet kunnat begränsa födelsetalen. De individer som har den sämsta anpassningen till omgivningen klarar inte att överleva och fortplanta sig. T ex ger problem med synen minskar förmåga till jakt, samlande och uppmärksamhet mot rovdjur.

Reproduktionen (d v s hur många barn som i sin tur får barn som en individ får) bestäms förutom av överlevnad av sexuell selektion. Kvinnan investerar mycket mer i ett barn än mannen gör i en paleolitisk miljö. Puberteten inträffade vid ca 17 års ålder, amningen pågick 3 — 4 år. Under amningsperioden är kvinnan normalt inte fertil (3). Det innebär att en kvinna investerade ca 5 år i varje barn. Fler än ett barn gick inte att hantera under vandringarna så vid en graviditet under amningsperioden fick ett av barnen överges, normalt troligen det nyfödda. Detta medförde att om klimakteriet kom vid 47 års ålder fick en kvinna max sex överlevande barn. Dödligheten bland barn var hög och ungefär hälften upplevde inte puberteten. Även många kvinnor dog vid förlossningar och av infektioner. Detta innebar att en kvinna i genomsnitt endast fick ca två barn som själva fick barn.

Det är därför mycket viktigt för kvinnor att välja män som ger hög överlevnadsmöjlighet för barnet. Män med svagheter väljs inte, detta styrs till stor del genetiskt(2). Jag har hört moderna kvinnor säga, antagligen halvt på skämt, ”jag blir förälskad i fel män”. För mig är det tillfällen när generna vinner över kulturen.

Selektionstrycket kan naturligtvis variera kraftigt. Jordbruk och boskapsskötsel har lett till några genetiskt snabba förändringar. Exempel på detta är sickle cell anemi och laktostolerans som utvecklats under  de senaste 10 000—2 000 åren. I de flesta fall är genetiska förändringar mycket långsammare. För immunsystem, matsmältning och andra komplexa system kan vi se mycket stora likheter med djur som genetiskt skiljdes från människolinjen för många miljoner år sedan.

Att en positiv egenskap som uppkommit genom mutation går vidare till nästa generation är långt ifrån säkert. Ofta ingår många faktorer och en mängd gener påverkar samma egenskap. Egenskaper påverkas dessutom av omgivande miljö.

En bra bok på svenska som handlar om detta är Mats björklund, Evolutionsbiologi.(4).

Vi lever nu i samhällen som förändrat (och förändrar) hela den omgivande miljön i en för evolutionen oerhörd snabb takt. En förändring som är omöjlig att backa, vi har helt enkelt blivit så många att vi måste lita till andra förändringar än evolutionen för att hantera situationen. Enligt min mening måste vi för att klara detta ta mycket mer hänsyn, än vi nu gör, till vårt genetiska arv.

Kunskap om de förhållanden där vårt arv till största delen utvecklats, är viktig. Det han ge ledtrådar t ex för att förstå hur vi reagerar och varför vår moderna kost ger oss svårhanterliga problem med sjukdomar.

Naturligtvis varierar förhållanden över de hundratusentals år och mycket varierande miljöer där vi levt, så det är inte en kultur utan många. De har dock mycket gemensamt och vi brukar beskriva dem som jägare- samlarkulturer.

En film om livet som jägare- samlarekultur i Australien, är Ten Canoes.  Den utspelas i en tid långt innan vita människor kom och innehåller en berättelse om vad som hänt ännu tidigare. Det är en spelfilm som jag ger tycker ger en bra bild om liv och kultur, en kultur som fortfarande finns i generna, även hos oss nutida människor.

Filmen finns som CD att köpa på Discshop men den finns även på Youtube.

(1) Peter Gärdenfors, Hur Homo blev sapiens – om tänkandets evolution ISBN 91-578-0532-8

(2)  Steve Jones m fl, The Cambridgee Encyclopedia of Human Evolution s 55, ISBN 0-521-46786-1

(3)  Patricia Stuart – Macadam, Breastfeeding: Bicultural Perspectives, ISBN 13: 978-0-202-01192-9

(4)  Mats Björklund, Evolutionsbiologi, ISBN 978-91-44-03984-8